jag tänkte först säga tack till en massa fina kommentarer från fina främlingar, det känns bra när typ hälten av alla som läser skriver ♥ ♥ ♥ vilket mest betyder att mitt besöksrekord de senaste veckorna har varit sex personer på en dag. världens största, bästa och mest uppskattade blogg.

jag har varit lite överemotionell idag, och de senaste dagarna, och de senaste veckorna, men idag gjorde jag en massa grejer som känns sjukt jävla skönt såhär i efterhand och, fan, om man bortser från att jag inte har träffat victor på en evighet och det är tre dagar kvar tills han kommer hit känns allting helt fan-tas-tiskt. jag är glad for no apparent reason.

JAG HAR KÖPT EN MASSA SAKER SENASTE TIDEN OCKSÅ SOM JAG TÄNKTE VISA FÖR MINA KÄRA LÄSARE EFTERSOM JAG TYCKER SÅ MYCKET OM ER.

att köpa ny jacka varannat år och dyra kläder överhuvudtaget extremt sällan är en ganska bra grej att göra för då kommer din pappa utan ett ögonblicks tvekan kasta ut 1200 kronor på en asfin jacka åt dig. helt fabulouz, förutom att jag ser ut som lilla mys och snusmumrikens kärleksbarn. helt fucking enorm och ASMYSIG halsduk till det, oooch

amandas gamla hörlurar till det. :D

när jag ändå höll på skaffade jag en ny myströja, från obey av alla märken heh och jag såg ut att ha en liten släng av downs på bilden. den är mjuk som fan i alla fall och har armbågslappar i manchester ♥

sry för iphonebild, orkade inte ta ny och den duger tamigfan. jag såg donnie darko för andra gången i mitt liv, det var ganska exakt två år sedan jag såg den sist, och blev helt trollbunden över hur fantastisk den är. några dagar senare gick jag in på bengans och det första jag såg var den här uppställd på en hylla. köpte utan en sekunds tvekan och det är det bästa jag gjort på länge. så jävla, jävla, jävla underbart soundtrack, för att inte tala om gary jules mad world. det följde med gratis digital kopia så jag har kunnat lyssna om och om och om igen även om vinylspelaren står i gästrummet och jag är för lat för att gå dit. fantastisk rakt igenom.

det undre albumet heter kort och gott the smiths och är debutalbumet från 1984 med originalmastring, som jag köpte för pinsamt länge sedan utan att lyssna på. det var inte mindre än tre låtar jag inte hade hört innan och hälften av de andra var helt andra versioner än jag är van vid och den är underbar. jag älskar morrissey så jävla mycket.

det övre heter acrobats och komemr från peggy sue och det köpte jag obviously i stockholm men det går säkert att få tag på någonstans om man verkligen vill. alla låtar låter i princip likadant men de är jättemysiga och funeral beat är jättefin.

wall of incoherent text men då kommer i alla fall victor som konstant gnäller när jag inte bloggar bli nöjd. HEJDÅ