2012-07-08 @ 10:33:52
jag har något att dansa till
den här helgen har jag begått två och ett halv enorma misstag och det är ändå den finaste jag varit med om på länge.
MISSTAG NUMMER ETT. som sagt, jag skulle träffa victor klockan nio i fredags och hade lite grejer att göra i stan innan. jag gick tvärs genom linghem till tåget (~1,5 km), från resecentrum till centrum, irrade runt bland lite affärer och köpte lite småskit, gick till federal (ingen aning om hur långt, men typ ~2 km) och tillbaka, köpte en macka och åt i domkyrkoparken, gick hem till mamma (också ~2 km), gick in till stan igen för att hämta victor, gick på bio (den VAR asbra för övrigt) och sedan tillbaka till mamma. dagen efter gick jag in till stan för att köpa frukost, tillbaka hem till mamma, till resecentrum och tåget till norrköping och dansade som fan en timme i sträck. allt detta i ett par dr martens jag inte använt på flera månader. jag hade fyra blåsor innan jag fick tag på plåster och mina fötter mådde inte så himla bra. aldrig igen.
MISSTAG NUMMER TVÅ. jag kan allt om att töja piercingar, jag vet precis hur man ska göra. sedan gjorde exakt tvärtom. mosade in en LITE för stor plastplugg i örat och hoppades att det skulle gå bra. det var inte så mysigt morgonen efter men jag har fått bort det mesta varet och svullnaden har nästan lagts sig. bra jobbat annie!!!!!
victorfinis var sjuk i fredags men vi bestämde att vänta och se hur det var på lördagen. febern hade lagt sig men han mådde inte bättre och efter timmar av diskussioner visste jag fortfarande inte hur jag skulle göra. antingen åkte jag själv till norrköping, hade det asroligt och lämnade victor ensam hemma hos pappa med bara en katt och några hundra GB film och kände mig som världens största douche. eller så skulle jag vara finaste flickvännen någonsin och säga att det är KLART att jag ska vara med dig när du är sjuk och sitta och tjura konstant över att jag missar fucking BOB HUND. det slutade med att jag åkte till norrköping och victor stannade i linghem. och det. var. så. värt. det. tänker inte försöka beskriva hur underbart det var och hur alla hoppade och skrek och blev helt galna under harduingetmankandansatill.
och nu ligger victor och sover bredvid mig och det regnar ute och allt är stilla och jag är jättelycklig och har den (näst) finaste tröjan någonsin (jag ville ha en bob hnud men de fanns bara i xl, snyft).
MISSTAG NUMMER ETT. som sagt, jag skulle träffa victor klockan nio i fredags och hade lite grejer att göra i stan innan. jag gick tvärs genom linghem till tåget (~1,5 km), från resecentrum till centrum, irrade runt bland lite affärer och köpte lite småskit, gick till federal (ingen aning om hur långt, men typ ~2 km) och tillbaka, köpte en macka och åt i domkyrkoparken, gick hem till mamma (också ~2 km), gick in till stan igen för att hämta victor, gick på bio (den VAR asbra för övrigt) och sedan tillbaka till mamma. dagen efter gick jag in till stan för att köpa frukost, tillbaka hem till mamma, till resecentrum och tåget till norrköping och dansade som fan en timme i sträck. allt detta i ett par dr martens jag inte använt på flera månader. jag hade fyra blåsor innan jag fick tag på plåster och mina fötter mådde inte så himla bra. aldrig igen.
MISSTAG NUMMER TVÅ. jag kan allt om att töja piercingar, jag vet precis hur man ska göra. sedan gjorde exakt tvärtom. mosade in en LITE för stor plastplugg i örat och hoppades att det skulle gå bra. det var inte så mysigt morgonen efter men jag har fått bort det mesta varet och svullnaden har nästan lagts sig. bra jobbat annie!!!!!
victorfinis var sjuk i fredags men vi bestämde att vänta och se hur det var på lördagen. febern hade lagt sig men han mådde inte bättre och efter timmar av diskussioner visste jag fortfarande inte hur jag skulle göra. antingen åkte jag själv till norrköping, hade det asroligt och lämnade victor ensam hemma hos pappa med bara en katt och några hundra GB film och kände mig som världens största douche. eller så skulle jag vara finaste flickvännen någonsin och säga att det är KLART att jag ska vara med dig när du är sjuk och sitta och tjura konstant över att jag missar fucking BOB HUND. det slutade med att jag åkte till norrköping och victor stannade i linghem. och det. var. så. värt. det. tänker inte försöka beskriva hur underbart det var och hur alla hoppade och skrek och blev helt galna under harduingetmankandansatill.
och nu ligger victor och sover bredvid mig och det regnar ute och allt är stilla och jag är jättelycklig och har den (näst) finaste tröjan någonsin (jag ville ha en bob hnud men de fanns bara i xl, snyft).
