"astrid, vet du vad som hände igår?"
"TRÄFFADE DU MYSTISKA BUSSKILLEN?!?!??!?!?!??!?!?!"
"nä..."

för precis en vecka sedan skulle jag ha varit klar med artikeln om victors mamma. igår skrev jag till honom över msn och undrade om hon var hemma, svar nej men hon kommer hem om några timmar. några timmar senare skrev jag igen och undrade om hon var hemma, svar ja hon sitter i köket, det är nu eller aldrig. jag stängde ner allting och sprang upp till mitt rum. jag HATAR att prata i telefon men stålsatte mig för att prata med henne eftersom jag verkligen var tvungen att bli klar. det gick lite väl många signaler och precis när jag skulle lägga på svarade victors bror. jag presenterade mig som victors anna eftersom deras syster heter anna och undrade om deras mor var där. fick svaret "jag tror inte det, ska kolla" och några sekunder senare skrek victor "HALLO" i luren och meddelade att hans bror hade sagt "du får ta det, det är nån du känner". jag känner att den där artikeln är ganska långt borta.

idag är det alla hjärtans dag. i år är första gången jag kan säga att det är överskattat utan att bara låta bitter. jag fick en kram av everlyn i alla fall.

förresten, är det någon vänlig människa från mp1 som vet hur vi ska göra imorgon bitti? samling var och när?