idag har jag haft mitt längsta telefonsamtal... någonsin. och ändå bara babblat om värdelösa saker. jag behöver prata, berätta saker för folk som jag nog behöver berätta, åtminstone för någon. det gör ont så ont för det mesta som händer honom har redan hänt mig. med skillnaden att det alltid har funnits människor som ställt upp för honom. men. åh. nä. någon gång. för han är ju den enda jag har nu.

jag har sytt i en fjäril till på min detektivskjorta idag i alla fall. och laddat upp en film på youtube, hihi.